Afghanistans nationaldag

Den 19 augusti firas Afghanistans nationaldag. Dagen markerar slutet på brittiskt inflytande över afghansk utrikespolitik 1919, efter det tredje anglo-afghanska kriget.

Varför firas nationaldagen?

Den 19 augusti 1919 undertecknades Rawalpindi-fördraget som gav Afghanistan full kontroll över sin egen utrikespolitik. Kung Amanullah Khan hade inlett det tredje anglo-afghanska kriget i maj 1919, och även om kriget var kort och oavgjort militärt, uppnådde Afghanistan sitt mål – fullständig självständighet från brittiskt inflytande.

Afghanistan hade aldrig varit en formell brittisk koloni, men sedan 1879 hade britterna kontrollerat landets utrikespolitik som en buffertstat mellan det brittiska och ryska imperiet.

Hur firas nationaldagen?

Firandet har varierat kraftigt beroende på den politiska situationen. Under republikens tid hölls militärparader, tal och kulturella evenemang i Kabul. Traditionell afghansk musik, attan-dans (nationaldansen i ring) och buzkashi (ryttarspel med en kalvkropp) anordnades.

Afghansk mat som kabuli palaw (ris med lammkött, morötter och russin – nationalrätten), mantu (dumplings med köttfärs och yoghurt), bolani (fyllda flatbröd) och firni (mjölkpudding med kardemumma) serveras. Grönt te och doogh (yoghurtdryck) hör till.

Historia

Afghanistan ligger vid korsvägen mellan Centralasien, Sydasien och Mellanöstern och har genom historien invaderats av perser, greker (Alexander den store), mongoler och britter. Landet var en monarki fram till 1973, genomgick en kommunistisk kupp 1978 och sedan sovjetisk invasion 1979–1989. Inbördeskrig, talibanstyre (1996–2001), den USA-ledda interventionen (2001–2021) och talibanernas återkomst till makten 2021 har gjort Afghanistan till ett av världens mest konfliktdrabbade länder.

Läs mer om lokal tid i Afghanistan.