Danmarks grundlagsdag
Foto: Danmark flaggor © danefromspain/iStock
Danmarks grundlagsdag (Grundlovsdag) firas den 5 juni varje år. Dagen uppmärksammar Danmarks grundlag som antogs den 5 juni 1849 och markerade övergången från envälde till konstitutionell monarki. Grundlovsdagen är en halvdag för de flesta danskar — butiker och arbetsplatser stänger efter lunch.
Varför firas grundlagsdagen?
Den 5 juni 1849 undertecknade kung Frederik VII Danmarks första grundlag (Danmarks Riges Grundlov). Med grundlagen fick Danmark ett folkvalt parlament och medborgerliga rättigheter som yttrande- och religionsfrihet. Det var slutet på det enväldiga kungadömet som hade styrt Danmark sedan 1660. Datumet valdes alltså inte av en slump — det är årsdagen av den dag då demokratin i modern mening infördes i Danmark.
Hur firas dagen?
Grundlovsdagen är inte en officiell helgdag i Danmark, men i praktiken har de flesta fått ledigt på eftermiddagen. Politiska partier anordnar möten och tal runt om i landet, ofta utomhus i parker och på torg. Det är en dag som präglas mer av politisk debatt och eftertanke än av fest och fyrverkeri. Danska flaggan (Dannebrogen) hissas och många samlas för att lyssna på tal av politiker och kulturpersonligheter.
Till skillnad från exempelvis Norges nationaldag den 17 maj, som firas med stora parader och folkfest, är den danska grundlovsdagen en betydligt lugnare tillställning.
Grundlovsdagen och Valdemarsdag
Den 5 juni sammanfaller med Valdemarsdag — en äldre tradition som firar den danska flaggan Dannebrogen. Enligt legenden föll flaggan ner från himlen under ett slag i Estland år 1219. De två firanden har med tiden smält samman, och den 5 juni är därmed också en flaggdag i Danmark.
Läs mer om tid i Danmark.