Estlands nationaldag

Den 24 februari firas Estlands nationaldag, Iseseisvuspäev – Självständighetsdagen. Dagen markerar självständighetsförklaringen från Ryssland 1918.

Varför firas nationaldagen?

Den 24 februari 1918 utropades Republiken Estland i Tallinn, mitt under det kaos som följde på ryska revolutionen och första världskriget. Självständigheten var kortvarig – redan nästa dag invaderade tyska trupper landet. Men datumet har ändå förblivit symbolen för den estniska statens födelse.

Estland var självständigt fram till 1940, då Sovjetunionen ockuperade landet. Under den tyska ockupationen 1941–1944 och den efterföljande sovjetiska ockupationen upphörde Estlands självständighet i praktiken. Först 1991 blev landet åter fritt.

Hur firas nationaldagen?

Dagen inleds med en flagghissningsceremoni vid Pikk Hermann-tornet i Tallinn. Estlands president håller ett tal till nationen, och en mottagning hålls på kvällen – ett evenemang som många estländare följer på TV. Gudstjänster, konserter och parader hålls i städer runt om i landet.

Traditionell estnisk mat som verivorst (blodkorv), hapukapsas (surkål), mulgipuder (potatis- och korngrynsgröt) och kringel (vetebröd) hör till firandet.

Historia

Estland var under århundraden styrt av danskar, tyskar, svenskar och ryssar. Den korta självständighetsperioden 1918–1940 avbröts av sovjetisk ockupation. Den sjungande revolutionen 1988–1991, där hundratusentals estländare protesterade fredligt genom körsång, ledde till att landet återfick sin självständighet. Estland blev EU- och NATO-medlem 2004.

Läs mer om lokal tid i Estland.