Haitis nationaldag

Den 1 januari firas Haitis nationaldag, Jour de l'Indépendance. Dagen markerar självständigheten från Frankrike 1804 – Haiti blev den första fria svarta republiken i världen.

Varför firas nationaldagen?

Den 1 januari 1804 proklamerade Jean-Jacques Dessalines Haitis självständighet i staden Gonaïves. Haiti blev därmed den andra nationen i Amerika (efter USA) att bli självständig och den första staten som grundades av före detta slavar. Det haitiska upproret, som inleddes 1791, var den enda framgångsrika slavrevolten i historien.

Revolutionen skakade hela den koloniala världen. Frankrike, som hade tjänat enorma rikedomar på sockerproduktion med slavarbetskraft i Saint-Domingue (det koloniala Haiti), förlorade sin mest lönsamma koloni.

Hur firas nationaldagen?

Nationaldagen sammanfaller med nyårsdagen, vilket ger den en dubbel festkänsla. Haitianer firar med gudstjänster, parader och sammankomster. I Gonaïves, självständighetens födelsestad, hålls de mest symboliska ceremonierna. Traditionell soup joumou (pumpasoppa) serveras – en rätt som slavarna förbjöds äta under kolonitiden och som därför blivit en kraftfull frihetsymbol.

Annan haitisk mat som griot (friterat fläskkött), diri ak djon djon (ris med svarta svampar), bannann peze (friterade kokbananer) och accra (friterade bönkakor) hör till firandet. Kremas, en krämig rumbaserad dryck med kokos, serveras.

Historia

Haiti var Frankrikes rikaste koloni, byggd på brutal slavarbetskraft i sockerplantager. Efter självständigheten tvingades Haiti betala enorma skadestånd till Frankrike – en skuld som tyngde landets ekonomi i över ett sekel. Haitis historia har sedan dess präglats av politisk instabilitet, naturkatastrofer och ekonomiska svårigheter. Trots detta har haitisk kultur, konst och musik haft ett stort inflytande i Karibien.

Läs mer om lokal tid i Haiti.