Kirgizistans nationaldag

Den 31 augusti firas Kirgizistans nationaldag, Egemenduuluk künu – Självständighetsdagen. Dagen markerar självständigheten från Sovjetunionen 1991.

Varför firas nationaldagen?

Den 31 augusti 1991 förklarade Kirgizistan sin självständighet från Sovjetunionen. Askar Akajev, en fysiker som hade valts till president 1990, ledde landet in i självständigheten. Kirgizistan var en av de mer reformvänliga sovjetrepublikerna och kallades tidigt för "Centralasiens demokratiska ö".

Hur firas nationaldagen?

I huvudstaden Bisjkek hålls parader, konserter och kulturevenemang på Ala-Too-torget. Traditionella kirgiziska ryttarspel som kok-boru (en variant av buzkashi) och er enish (brottning till häst) anordnas. Jurtuppställningar och hantverksmarknader visar upp den nomadiska kulturen. Konserter med komuz-musik (tresträngat instrument) framförs.

Kirgizisk mat som beshbarmak (kokt kött med nudlar), lagman (dragna nudlar i köttsoppa), manti (ångkokta dumplings), samsa (fyllda bakelser) och boorsok (friterade degbitar) serveras. Kumys (jäst stomjölk) och maximnudlar (shoro, en jäst hirsedryck) hör till.

Historia

Kirgizerna har en lång historia som nomadfolk i Centralasiens berg. Eposet Manas, som berättar om den kirgiziske hjälten Manas, är ett av världens längsta episka diktverk. Landet erövrades av Ryska imperiet på 1800-talet och blev en sovjetrepublik 1936. Sedan självständigheten har Kirgizistan genomgått flera revolutioner (2005, 2010, 2020) men har behållit en mer pluralistisk politik än sina grannländer.

Läs mer om lokal tid i Kirgizistan.