Kristi himmelsfärdsdag

Foto: Kristi himmelfärdsdag © iStock

Kristi himmelsfärdsdag är en allmän helgdag som infaller 39 dagar efter påskdagen, alltid på en torsdag i maj eller början av juni. Dagen firas till minne av att Jesus, enligt kristen tro, upptogs till himlen 40 dagar efter sin uppståndelse.

Varför firas Kristi himmelsfärdsdag?

Enligt Nya testamentet (Apostlagärningarna 1:9) steg Jesus upp till himlen 40 dagar efter uppståndelsen på påskdagen, i närvaro av sina lärjungar. Himmelsfärden markerar slutet på Jesu tid på jorden och inledningen till väntan på den Helige Ande, som enligt traditionen kom tio dagar senare på pingstdagen.

Högtiden har firats sedan 300-talet inom östkyrkan och är en av kyrkoårets äldsta högtider. Inom den svenska kyrkan har Kristi himmelsfärdsdag den liturgiska färgen vit, som används vid högtider och minnesdagar.

Klämdag och långhelg

Eftersom Kristi himmelsfärdsdag alltid infaller på en torsdag skapas en naturlig klämdag på fredagen. Många svenskar tar ledigt den fredagen för att få en fyra dagar lång helg — från torsdag till söndag. Klämdagen efter Kristi himmelsfärdsdag är en av årets mest populära semesterdagar.

Skolor och förskolor har ofta stängt på klämdagen, och många arbetsgivare ger sina anställda ledigt eller uppmuntrar dem att ta ut en semesterdag.

Svenska traditioner

Kristi himmelsfärdsdag har i Sverige kopplats till vårens ankomst och utomhusaktiviteter:

Betessläppning — I Dalsland, Västergötland och delar av Småland släpptes djuren traditionellt ut på bete på Kristi himmelsfärdsdag. Även om datumet varierar från år till år har traditionen levt kvar på sina håll.

Himmelsfärdsbål — I de västsvenska landskapen och delar av Skåne var det vanligt att tända bål på kvällen, liknande valborgs- och midsommarbål. Traditionen har i stort sett försvunnit i modern tid.

Vitärmadagen — I Småland kallades dagen ibland för "vitärmadagen" eller "barärmadagen", då man förväntades kunna bära kortärmade kläder för första gången på året.