Schweiz nationaldag

Schweiz nationaldag (Bundesfeiertag / Fête nationale) firas den 1 augusti varje år. Dagen uppmärksammar det federala stadgandebrevet från 1291, som anses vara grunden för den schweiziska konfederationen. Nationaldagen är en allmän helgdag sedan 1994.

Varför firas den 1 augusti?

Den 1 augusti 1291 ingick de tre urkantonen Uri, Schwyz och Unterwalden ett försvarsförbund — det så kallade Bundesbrief (förbundsbrevet). Avtalet ses som grundandet av det schweiziska edsförbundet, även om Schweiz i sin moderna form som federal stat inte bildades förrän 1848. Namnet Schweiz härstammar från kantonen Schwyz.

Hur firas nationaldagen?

Schweiz nationaldag firas med brasor på bergstoppar och kullar — en tradition med medeltida rötter. Fyrverkerier, lampionståg (tåg med papperslyktor), tal och festligheter arrangeras i städer och byar i hela landet. I Bern hålls officiella ceremonier, och den schweiziska nationalhymnen sjungs.

Firandet har en lokal och gemytlig karaktär. Eftersom Schweiz har fyra officiella språk (tyska, franska, italienska och rätoromanska) varierar traditionerna en del mellan regionerna, men brasorna och fyrverkerierna är gemensamma för hela landet.

Schweizisk mat

På nationaldagen grillas det ofta korv (Cervelat — den schweiziska nationalkorven) och äter Zopf (ett flätbröd). Schweiziska specialiteter som raclette och fondue förekommer också, liksom Rösti (stekt potatiskaka). Den 1 augusti-brödet (Augustweggen) — ett ljust bröd med ett schweiziskt kors — bakas speciellt för dagen.

Läs mer om tid i Schweiz.