Serbiens nationaldag

Den 15 februari firas Serbiens nationaldag, Dan državnosti – Statlighetsdagen. Dagen markerar både det första serbiska upproret 1804 och antagandet av den första serbiska konstitutionen 1835.

Varför firas nationaldagen?

Den 15 februari har en dubbel historisk betydelse för Serbien. År 1804 inleddes det första serbiska upproret mot Osmanska riket, lett av Đorđe Petrović (Karađorđe). Det var det första större upproret mot osmanskt styre på Balkan och markerade början på serbisk nationell frigörelse.

Samma datum 1835, på Ljusmässodagen (Sretenje), antogs den första serbiska konstitutionen, känd som Sretenjski ustav, i staden Kragujevac. Konstitutionen var progressiv för sin tid och etablerade grundläggande medborgerliga rättigheter.

Hur firas nationaldagen?

Nationaldagen firas under två dagar – den 15 och 16 februari. Officiella ceremonier hålls i Orašac (där upproret startade) och i Kragujevac (där konstitutionen antogs). I Belgrad anordnas konserter, utställningar och militära ceremonier. Serbiska flaggor pryder byggnader och gator.

Serbisk mat som ćevapčići (grillade köttfärslängder), pljeskavica (stor grillad köttfärsbiff), gibanica (ostpaj med filodeg) och kajmak (krämig mjölkost) serveras vid festligheterna. Šljivovica (plommonrakija) är den traditionella drycken.

Historia

Serbien var ett mäktigt medeltida kungarike innan det föll under osmanskt styre efter slaget vid Kosovo Polje 1389. Landet blev gradvis autonomt under 1800-talet och helt självständigt 1878. Serbien spelade en central roll i båda världskrigen och var kärnan i Jugoslavien. Efter Jugoslaviens upplösning och krigen på 1990-talet blev Serbien en självständig stat 2006 (efter Montenegros utträde). Landet är idag kandidatland för EU-medlemskap.

Läs mer om lokal tid i Serbien.