Ungerns nationaldag

Den 20 augusti firas Ungerns nationaldag, Szent István ünnepe – Sankt Stefans dag. Dagen markerar grundandet av den ungerska staten och kung Stefan I:s kröning år 1000.

Varför firas nationaldagen?

Den 20 augusti firar Ungern minnet av kung Stefan I (István), som grundade den kristna ungerska staten runt år 1000. Stefan enade de ungerska stammarna, införde kristendomen och fick en kungakrona av påven. Han helgonförklarades 1083 och är idag Ungerns skyddshelgon.

Ungern har faktiskt tre nationella högtidsdagar: 15 mars (revolutionen 1848), 20 augusti (Sankt Stefan) och 23 oktober (1956 års uppror). Men den 20 augusti räknas som den främsta nationaldagen.

Hur firas nationaldagen?

Firandet i Budapest är spektakulärt. Dagens höjdpunkt är ett stort fyrverkeri över Donau på kvällen, som lockar hundratusentals åskådare. Tidigare på dagen hålls en flyguppvisning och en vattenkarneval på floden. Den heliga högra handen – kung Stefans mumifierade hand – bärs i procession runt Stefansbasilikan.

Ungersk mat har en central roll i firandet. Gulyás (gulasch), lángos (friterat degbröd), kürtőskalács (spettbröd), paprikás csirke (paprikakyckling) och rétes (strudelliknande bakelse) serveras överallt. Ungerskt vin, särskilt Tokaji och Egri Bikavér, hör till festligheterna.

Historia

Ungern var en stormakt under medeltiden och en del av Habsburgska riket från 1500-talet. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern existerade 1867–1918. Efter första världskriget förlorade Ungern två tredjedelar av sitt territorium genom Trianonfördraget 1920 – ett trauma som fortfarande präglar ungersk identitet. Landet var en kommunistisk stat 1949–1989, med det misslyckade upproret 1956 som en smärtsam milstolpe. Ungern blev EU- och NATO-medlem 1999 respektive 2004.

Läs mer om lokal tid i Ungern.