Sveriges nationaldag

Foto: Nationaldagen © iStock

Sveriges nationaldag firas den 6 juni varje år och är en allmän helgdag sedan 2005. Dagen delas med svenska flaggans dag, som firats på samma datum sedan 1916. Men hur firar egentligen svenskarna sin nationaldag — och varför är firandet så mycket mer lågmält än i grannländerna?

Kort historik

Datumet den 6 juni syftar på två historiska händelser: Gustav Vasas val till kung 1523, som brukar ses som den moderna svenska nationalstatens födelse, och antagandet av 1809 års regeringsform som avskaffade enväldet. Flaggans dag har firats sedan 1916, och 1983 fick dagen tillägget "Sveriges nationaldag". Läs mer om historien bakom datumet i vår artikel om svenska flaggans dag.

Hur blev nationaldagen en helgdag?

Trots att dagen firats sedan 1983 var den länge en vanlig arbetsdag. Det var först 2005 som Sveriges nationaldag blev en allmän helgdag — men beslutet var inte utan kontroverser.

För att inte öka det totala antalet helgdagar valde riksdagen att ta bort annandag pingst som helgdag och ersätta den med nationaldagen. Beslutet mötte kritik från flera håll: fackföreningar menade att man bytte en rörlig ledighet mitt i sommaren mot en fast dag som ibland hamnar mitt i veckan, och kyrkan var kritisk till att en kristen helgdag offrades.

Annandag pingst återinfördes dock som helgdag redan 2005, efter kraftigt motstånd, och Sverige fick därmed en extra helgdag. Läs mer om huruvida nationaldagen är en röd dag.

Nationaldagsfirandet på Skansen

Det mest kända nationaldagsfirandet äger rum på Skansen i Stockholm, en tradition som startade redan 1893 — långt innan dagen hade officiell status. Artur Hazelius, Skansens grundare, ville skapa en dag för att fira det svenska kulturarvet.

Idag sänds Skansenfirandet i SVT och följer ett återkommande program: flaggparad, högtidstal, nationalsång och uppträdanden. Kungafamiljen närvarar traditionellt och delar ut svenska flaggor till barn i publiken. Ceremonin avslutas ofta med allsång och dans på lekplatsen.

Medborgarskapsceremoni

Sedan 2001 arrangerar många kommuner medborgarskapsceremoni på nationaldagen för personer som blivit svenska medborgare under det gångna året. De nya medborgarna bjuds in till en högtidlig ceremoni där de bland annat får en svensk flagga och ibland en grundlagsbok. Det är en av de traditioner som har gett nationaldagen ett tydligare syfte och en mer inkluderande karaktär.

Varför firar vi inte mer?

Jämfört med Norges 17 mai — med barntåg, bunad och folkfest — är det svenska nationaldagsfirandet påfallande stillsamt. Det finns flera förklaringar:

Sent helgdagsstatus — Dagen blev helgdag först 2005. Norges 17 mai har firats sedan 1814 och har haft över 200 år på sig att bygga traditioner.
Ingen stark koppling till befrielse — Många länders nationaldagar firar självständighet från en ockupant eller kolonimakt. Sverige har inte varit ockuperat i modern tid, vilket gör den emotionella laddningen svagare.
Svensk mentalitet — Nationalism och storslagen patriotism har historiskt inte passat den svenska självbilden. Lagom-principen gäller även firandet.
Konkurrens från midsommar — Midsommar, som infaller bara ett par veckor senare, fyller redan rollen som sommarens stora svenska folkfest.

Lokala firanden

Utöver Skansen arrangerar kommuner runt om i landet egna nationaldagsfiranden med tal, musik, flagghissning och aktiviteter för barn. Många hembygdsgårdar och parker håller öppet hus. I Göteborg firas dagen traditionellt i Slottsskogen och i Malmö i Folkets park.